En liten sightseeing i Västerås och i Tanzania
Vaknade upp med en riktig förkylning igen, näsan droppande som en vattenkran som man har glömt att stänga av. Nåväl jag är en sann optimist så jag bestämde mig att ta buss nummer 9 från mig ut till Hälla, Jag åkte 11.14 och jag skulle vara på arbetsförmedlingen 13.15. Det var en busstur utan dess like. Jag tror jag har åkt på varenda smågata i hela Västerås. Visserligen fick jag uppleva Korsängsskolan, Geijersgatan där jag har bott som barn och en riktig rundtur på Hemdal samt Skiljebo. Jag var på Hälla 11.53. Då skyndade jag mig in på HM för att vidare handla lite mat på Maxi. 12.22 tog jag bussen hem, 12.45 var i min lägenhet och 13.15 var jag på AF och jag som är så förkyld...........
Jag har i o f s åkt väldigt mycket buss i mina dagar eftersom två av mina kursare ska ge sig iväg till Mocambique så kommer jag osökt in på min bussresa i Tanzania :-)
Jag bodde i Dar Es Salaam och besökte både Iringa och Arusha. Från Arusha gav jag mig iväg på safari till Lake Manyara och det gudomliga Ngorongoro. Startar upp med en lunch på Ngorongoro Wildlife Lodge som har magnifik utsikt över kratern. För att sedan ta sig ner följer först kraterkanten (2 300 möh) och kör sedan ner i själva kratern vars botten är Lake Magadi (1 700 möh). Det är en oförglömlig upplevelse att komma ner i Ngorongoro- kratern Kratern kallas för Edens lustgård, eftersom det i detta begränsade område finns närmare 25 000 vilda djur. Det var en upplevelse vill jag lova och se alla vilda djur. Hade även tur att träffa en del masaier. Jag ska försöka scanna in lite bilder senare.
Hur som helst när jag skulle bege mig tillbaka till Dar Es Salaam så rådde dansken mig att jag skulle avvakta tills flyget gick men han kunde inte ge mig någon tidpunkt. Jag som aldrig har varit något för att vänta (vänta finns inte i mitt vokabulär) bestämde mig att ta bussen tillbaka vilket han avrådde mig från att göra. Jag begav mig till busshållsplatsen och där var det kycklingar, grisar och alla möjliga djur. Jag var den enda vita, för att smälta in hade jag köpt mig en afrikansk klänning. Bussen såg ut som den skulle ramla ihop när som helst men det gav jag blanka fan i. Jag hoppade på bussen för 60 svenska kronor och bussen skulle ta mig 60 mil till Dar Es Salaam. Jag försökte prata med mina medresenärer men de sa att de inte förstod engelska så jag fick sitta tyst (det är jag inte heller så bra på). Vi stannade till mitt ute i bushen och uträttade våra behov och när jag klev på bussen hade en ung man tagit min plats. Jag försökte prata med honom men han bara skakade på huvudet. Jag satte mig på min hårda Samsoniteväska så jag fick blåmärken på hela låren tills vi stannade igen och då jag skyndade mig och sätta mig på min plats igen. Han sa på engelska att det var hans plats varav jag skakade på huvudet, då skrattade hela bussen.
Efter några timmar var det mörkt och jag såg ett blinkande sken. Vi stannade till ute i bushen igen och på skylten stod "Luxury pub". Jag såg några ögonvitor i mörkret och när jag klev av bussen stod ett gäng och klappade händer och tittade på mig och ropade " wasungu´, wasungu, wasungu" (det betyder viting) då tänkte jag: NU ska de äta upp mig!!!!!! Jag var inte så stöddig då ska jag lova men de åt inte upp mig utan jag gick in på puben, alla bara flyttade sig när jag kom in. Fram till bardisken och drog till med "Three fanta, please", sen skyndade jag mig tillbaka till bussen och efter 16 timmar var jag tillbaka i Valhalla i Dar Es Salaam. Totalt utmattad. Tobbe som jag bodde hos hade nästan fått psykbryt för han hade försökt få tag i mig och sa: "Det finns inga vita som åker buss i Tanzania"... ooops svarade jag.....
Tre positiva saker idag:
1) fått massor uträttat
2) trevligt bemötande på arbetsförmedlingen
3) nostalgiska minnen
Jag har i o f s åkt väldigt mycket buss i mina dagar eftersom två av mina kursare ska ge sig iväg till Mocambique så kommer jag osökt in på min bussresa i Tanzania :-)
Jag bodde i Dar Es Salaam och besökte både Iringa och Arusha. Från Arusha gav jag mig iväg på safari till Lake Manyara och det gudomliga Ngorongoro. Startar upp med en lunch på Ngorongoro Wildlife Lodge som har magnifik utsikt över kratern. För att sedan ta sig ner följer först kraterkanten (2 300 möh) och kör sedan ner i själva kratern vars botten är Lake Magadi (1 700 möh). Det är en oförglömlig upplevelse att komma ner i Ngorongoro- kratern Kratern kallas för Edens lustgård, eftersom det i detta begränsade område finns närmare 25 000 vilda djur. Det var en upplevelse vill jag lova och se alla vilda djur. Hade även tur att träffa en del masaier. Jag ska försöka scanna in lite bilder senare.
Hur som helst när jag skulle bege mig tillbaka till Dar Es Salaam så rådde dansken mig att jag skulle avvakta tills flyget gick men han kunde inte ge mig någon tidpunkt. Jag som aldrig har varit något för att vänta (vänta finns inte i mitt vokabulär) bestämde mig att ta bussen tillbaka vilket han avrådde mig från att göra. Jag begav mig till busshållsplatsen och där var det kycklingar, grisar och alla möjliga djur. Jag var den enda vita, för att smälta in hade jag köpt mig en afrikansk klänning. Bussen såg ut som den skulle ramla ihop när som helst men det gav jag blanka fan i. Jag hoppade på bussen för 60 svenska kronor och bussen skulle ta mig 60 mil till Dar Es Salaam. Jag försökte prata med mina medresenärer men de sa att de inte förstod engelska så jag fick sitta tyst (det är jag inte heller så bra på). Vi stannade till mitt ute i bushen och uträttade våra behov och när jag klev på bussen hade en ung man tagit min plats. Jag försökte prata med honom men han bara skakade på huvudet. Jag satte mig på min hårda Samsoniteväska så jag fick blåmärken på hela låren tills vi stannade igen och då jag skyndade mig och sätta mig på min plats igen. Han sa på engelska att det var hans plats varav jag skakade på huvudet, då skrattade hela bussen.
Efter några timmar var det mörkt och jag såg ett blinkande sken. Vi stannade till ute i bushen igen och på skylten stod "Luxury pub". Jag såg några ögonvitor i mörkret och när jag klev av bussen stod ett gäng och klappade händer och tittade på mig och ropade " wasungu´, wasungu, wasungu" (det betyder viting) då tänkte jag: NU ska de äta upp mig!!!!!! Jag var inte så stöddig då ska jag lova men de åt inte upp mig utan jag gick in på puben, alla bara flyttade sig när jag kom in. Fram till bardisken och drog till med "Three fanta, please", sen skyndade jag mig tillbaka till bussen och efter 16 timmar var jag tillbaka i Valhalla i Dar Es Salaam. Totalt utmattad. Tobbe som jag bodde hos hade nästan fått psykbryt för han hade försökt få tag i mig och sa: "Det finns inga vita som åker buss i Tanzania"... ooops svarade jag.....
Tre positiva saker idag:
1) fått massor uträttat
2) trevligt bemötande på arbetsförmedlingen
3) nostalgiska minnen
Kommentarer
Trackback
