Facebook

Redan 2007 gick jag med i facebook. Mina unga kursare på Mdh övertalade mig och sa -Det är sååååå bra för då kan du se dina vänners foton. Jag hade sju vänner! Åren gick och vänlistan växte och växte. Till slut låg jag på 1 000 vänner. Det blev nästan så att vi slutade kommunicera med varandra när vi sågs för allting fanns i Facebook. Vänförfrågningarna haglade in från höger och vänster. Foton las upp, incheckningar hit och dit.
Jag anmälde mig till en Mindfulnesskurs och blev kontaktperson för de Västeråsare som ville gå kursen. En dag när jag skulle logga in och kontrollera kurssidan låg en grov porrbild där. Jag började liksom sudda med handen över skärmen och tänkte: VA FAN!!!! Mailen ramlade in till mig där många skrev: Hur tänker du nu Lotta? Jag checkade inställningarna och insåg att den sidan hade blivit hackad. Mitt konto fanns kvar men sidan var hackad. Fick lite support och kunde kolla upp vilken som hade hackat mitt konto. Jag hamnade på en hemsida där 10 killar var rakade, hade tatueringar och körde motorcykel. Jag tog bilen och åkte dit och skrek: Vafan har ni hackat mitt konto för? De stod bara och gapade och tittade på mig!! TROLIGT…. Jag tänkte inte ens tanken. Hahahaha. Det hela slutade med att jag blev avstängd från Facebook. Det som är extremt svårt att stänga ner kontot.
Påt igen och nu kommunicerar vi mer än någonsin genom Facebook. Vem hade anat för tio år sedan att jag skulle sitta och stirra in i en dator och kommunicera? Jag är en flitig användare av Facebook, jag älskar alla foton som alla lägger upp och älskar att lägga upp egna foton. Jag har använt Fb som en blogg. Visst har jag tänkt många gånger att lägga ner Fb helt och hållet. Ibland blir jag trött och vill stänga ner men det är väl så livet är. Idag är jag mer försiktig vem jag lägger till som vän. Tidigt i somras rensade jag bort 150 personer. Dessa är INTE mina ovänner utan det är min sida och jag väljer vilka jag vill ha på min vänlista. Det resulterade i att några blockerade mig på Fb och några slutade hälsa. Hmmm säger jag om det. Hörde även att jag är överpositiv när jag skriver. HALLELUJA säger jag om det. Inte är jag väl så jävla tokig att jag lägger ut mitt privatliv i fejjan! Nåväl, jag kommer alltid ta bort inlägg som har negativ klang. Ska det klagas får de åka till Klagomuren i Jerusalem. När jag tänker klaga, det är när det är bitter framtoning.
Tänker även på vilket stöd många människor får i Fb i tuffa tider och sorg. Alla väljer hur de hanterar sin sorg och jag ser vilken omtanke, ödmjukhet och kärlek det finns. Det är vackert.
Älska eller hata Facebook? Är det inte så att kärlek och hat ligger väldigt nära varandra ;)
Puss och kram mina Facebookvänner.

http://www.tv4play.se/program/solsidan?video_id=2238767



RSS 2.0