Nu äre jul igen
Jag läser och läser så ögonen blöder. Äntligen börjar jag gå ner lite i varv, det tar några dagar innan jag kopplar av. Läser om acceptans, det är intressant. För min egen del kommer jag alltid behöva göra val som handlar om att acceptera och för min egen del är det utvecklande. Vare sig jag vill eller inte acceptera så kanske det inte är jag som tar beslutet. Det kan tas beslut på jobbet som jag inte kan påverka då accepterar jag. Det kan tas beslut i relationer om att acceptera. Jag menar vill inte en man vara tillsammans med mig eller träffa mig nå mer så kan jag inte tvinga honom. Jooo enligt Kajvinismen kan jag det :-) Jag gillar ordet acceptera, för tänk vad livet blir lättare då och utvecklande. Beslut som tas utan min acceptans kommer att påverka mig i mitt fortsätta tänkande och agerande.
Jag kommer naturligtvis in på ett intressant begrepp som försvarsmekanism. Tänk vad jobbigt det är att lägga locket på när det exempelvis gäller känslor. I många fall bubblar det upp till ytan någon gång i livet. Självklart kan det bubbla upp känslor fast man inte har väntat sig det. Men vad är det värsta som kan hända? Jag kommer aldrig att hoppa från Skatteskrapan, det gäller o gilla läget och acceptera även där. För när det gäller känslor finns ingen on och off-knapp. Men visst vore det jävligt fiffigt om det fanns en sån knapp? TÄNK jag känner några såna människor som använder sig av försvarsmekanismer, SLUTA MED DET!!!!!!! Upp till ytan och "låt känslorna komma" HALLELUJA!!! Vad passar inte in om just den här videon!!??
http://www.youtube.com/watch?v=alZ2EcckQjg&feature=related
kan kidsen, kan jag :-)
Tre positiva saker idag:
1) en jättelång promme
2) Lotta o Nellie på besök
3) städat duktigt
